Sång nr 10 2023

Musiker:

Axel Johansson: Trumset

Heléne Blad: Sång

Rickard Löfgren: Elbas

Emelie Gemzell: Alt-tvärflöjt

Mancan: Elgitarr, Sång, 12-strängad akgitarr, Arturia MatrixBrute,  Behringer poly D, Behringer pro one, Percussion, samplingar, Korg oddyssey

Information om sång 10

Denna sång är en gammal sång som spelades in under 1990-talet och som även gjordes live på scenen lite då och då.

Sången spelades också in i Sveriges Radios studio för att användas i något radioprogram, och så blev det också. Dock blev de inspelade filerna från Radio-studion förstörda och inget gick att använda när jag tänkte spela om saker på låten under 2010-talet.

Jag hade gjort lite nya arrangemang som jag ville prova, men det gick således inte eftersom de gamla inspelnings-filerna var förstörda.

Jag fick spela in allt på nytt igen med nya musiker, och i ett helt nytt arrangemang som jag skrev, så här är nu denna slugiltiga version av den här sången.

Emil Fridlund och jag och Axel Johansson spelade in trummorna på ett annat trumset än Axels egna trummor. Jag och Emil skötte mixerbordet och Axel spelade trumsettet.

Det finns en ställe där Axels ena trummpinne träffar en av mikarna som sitter på virveltrumman och det smäller till, men det krävs nog ett rätt så tränat öra för att upptäcka detta. Detta är ju spelat av en levande trummis och då kan sådant hända, det tillhör själva inspelnings-processen, jag sparar alltid sånt här såvida man inte störs i låten av sådana här "missar".

Inspelningarna blir mer "levande" med "oprecission"; vi är ju människor, och då ska det också låta som en människa spelar tycker jag.

Jag är som kompositör/producent en mix av detta "misstags-samlande" och perfektion....komplext kanske, men så är jag när det gäller musiken

.

Jag har läst att David Bowie lär ha velat (någongång i sin karriär) att hans låtar skulle låta "orepade", och hans band fick bara nån tagning på sig, han gillade att ha det så..... kanske för att det hela blir då så nytt och fräscht som möjligt om man gör så...?

I alla inspelningar, som i alla fall jag gör så  finns det alltid med sådana här saker inbakade i alla inspelade instrument och sånginsattser.

Efter att Axels trumset blivit färdigt så spelade Rickard och jag in våra stämmor, och något år senare så spelade Emelie in alt-tvärflöjten. Allt detta spelades in i en tillfällig hyrd lokal som jag då hade.

Senare spelade jag om alla elgitarrer för att jag hade skaffat mig en bättre inspelningsmik, så elgitarr-partierna uppdaterades och blev bättre tycker jag.

Helenés sång var det sista ,som spelades in, efter att låten igen hade legat orörd i några år. Jag hade ganska lite tid för inspelade vilket kan förklara att det hela har tagit så lång tid, men nu är det färdigt i alla fall.

Sången är en sorts tröstevisa för ett barn vars föräldrar skulle skilja sig.