Sång nr 6, år 2022
Musiker:
Anders Hildeskog: Trumset
Rickard Löfgren: Bas
Heléne Blad: sång
Maria Bolton: Sång
Mancan: Sång, Elgitarr, 12-strängad gitarr, syntar
Information om sång 6
Den här sången spelades ursprungligen in i Sveriges Radios dåvarande studio i Norrköping 2002. Tekniker då var en kille som hetter Henrik Lenberg som då jobbade för Sveriges Radio som studio-tekniker.
Denna låt, samt några sånger till spelades in for ett artistporträtt som skulle göras om mig i Radion för att sedan sändas i nåt radioprogram.
I denna version spelar dock inte alla musiker som ursprungligen spelade på original-versionen; “Radio-versionen” av denna låt.
Original spelade Claes Kylemo bas och Daniel Nilsson elgitar, samt Mattihas Hellberg keyboard men tyvärr har deras insatser försvunnit. Bitar av Claes bas fanns dock kvar (tyvärr inte hela tagningen) men det var helt sönderdistat och lät skrot rent ut sagt och gick inte att använda alls.
Min egen sånginsats gick heller inte att använda förutom ett parti i mitten av låten, till en början kändes allt det här ordentligt uppgivande & hopplöst för mig och jag gav nästan upp.
Hur kunde det bli så här då?
Eftersom originalet till den här sången spelades in under tidspress blev jag inte nöjd med resultat, jag fick alla filer av radion om jag ville fortsätta spela in på låten, eller göra om materialet i efterhand.
Låten låg orörd i många år utan att jag gjorde något och när jag väl efter många, många år senare ville fortsätta spela in på låten, så hade många av filerna ifrån originalinspelningen förstörts. Det finns datatekniska förklaringar till varför det blev förstört, men det känns lite som överkurs att gå in på här.
Bas och elgitarr och syntar, plus min tolvsträngade gitarr, och en hel del sång gick inte längre att använda.
Det system som vi spelade in på år 2002, funkade alltså mycket sämre år 2014. dessutom uppstod kompatibillitets-problem på grund av att filerna hade blivit konverterade för olika plattformar (operativsystem).
Många filer hade helt enkelt blivit korrupta som det heter bland datatekniker.
Anders Hildeskogs trumset hade klarat sig förutom virvelkanalen som var korrupt. Allt detta var ju extremt frustrerande för mig eftersom jag gillade låten. Lyckligtvis gick trumsetet att använda på bara tre kanaler (overheadmickarna & bastrumman). Det finns något ställe där man kan höra att trummorna blir lite sämre i kvalité, men i stort funkar dom bra.
Den första versens körsång som sjöngs av Maria Bolton & Heléne Blad överlevde, dock inte den sista, men jag lyckades ändå få ihop det med det material som inte var korrupt.
Jag pratade med Daniel & Claes om att de skulle komma hit och spela om låten men tyvärr “rann det ut i sanden” som det ibland gör. Slutligen bad jag Rickard Löfgren att spela om basen & själv spelade jag om elgitarren, lade om mer eller mindre hela min sång. Några nya idéer är med i denna version som saknas i den första men i stort är det faktiskt samma låt.
Sången handlar om ett möte med nån jag kände igen på en buss för massor med år sedan. Sången handlar verkligen om förr, och redan när den spelades in 2002 handlade texten om förr.
Texten baserrar sig på "smått legendariska figurer" ifrån början av 1990-talet/slutet av 1980-talet, jag har inte en aning om vad någon av dessa personer gör numera men jag hoppas att livet gått dem väl.