Sång nr 8,  år 2022

Musiker:

Axel Johansson: Trumset

Rickard Löfgren: Bas

Maria Ljungström: Sång

Mancan: Sång, Elgitarr, Ak-gitarr, Syntar, Samplingar, Slagverk, Percussion

Information om sång 8

Den här är även den en gamal sång.

Jag gillar verkligen experimet-lustan i Rickard Löfgrens basspel i den här sången.

Maria Ljungström gör även hon en fantastisk sång-prestation på denna låt.

Jag gillar det lite "annorlunda sättet" som trummorna är orkesterarde på i refrängerna på den här sången.

Axel är en öppen-sinnad trummis som inte är rädd, eller fientligt inställd till att prova okonventionella lösningar" på trumspel. Denna egenskap uppskattar jag hos musiker, då jag "till naturen" gärna försöker finna egna sätt att utveckla min förmåga till musikkomposition.

Sången är en kombination av många personer och händelser ur mitt liv, texten leker väl lite med tanken om ödesmättiga realationer....på ont och gott.

Mitt uttrycket att ha "månen i sin blick" är lite som att ha ett diffust lyster i blicken. Detta fenomen kan i vissa fall uppfattas både spännande och lockande, men kan också ge en rätt så obehaglig känsla.

Sången har även polyrytmiska inslag då en jag spelar gitarr bitvis i 3/4-dels takt, när sången går i 4/4-dels takt, dock är det inte så framträdande i just den här sången...men det finns där.

Det här med att spela olika rytmiska perioder mot varandra är ett rytmiskt återkommande drag som finns med i en del andra Mancan-sånger.

Polyrytmik är kul, mycket utvecklande och inspirerande men kan i vissa fall vara ordentligt svårt att spela.