Liksom en Hedinna ep 80

Detta är Carl Michael Bellmans sång och jag hörde den för första gången i Fred Åkerströms version och kände att jag ville prova göra nåt annat av den.

Jag brukar inte spela in "covers" men då och då försöker jag mig på det. Jag hade först skrivit ett arrangemang för blockflöjt som spelades in, men i och med att jag bestämt att låten skulle vara med på Höstsånger, bad jag Johan Ravelid om hjälp med få upp arrangemanget ytterligare en växel.

Blockflöjten byttes ut mot cello, fiol och oboe. Jag gillar verkligen stråkarrangemanget Johan Ravelid och jag skrev ihop, och den där talande versen där Maria Bolton sjunger melodin högt upp i registret.

Texten är full av 1700-tals svenska och ibland är det svårt att hänga med. Ordet tallstrunt var tydligen brännvin som kryddades med tall och det hade jag inte en aning om när jag sjöng låten, jag begrep så mycket i alla fall att "något spilldes ut".

                        Liksom en Herdinna                               Text & musik av Carl Michael Bellman

Liksom en Herdinna högtidsklädd vid källan en Junidag

hoppletar ur gräsets rosiga bädd sin prydnad och små behag

och ej bland väpling hägg och syrén, iblandar pälrors strimmande skenn

inom den krans i blommors val hon flätar med lekande kval

Så höjde min Nymph på Floras fest ett enkelt och skiftat flor

då hon utav Mollberg bjuden till gäst ut till Första Torpet for

det Torpet lilla straxt utom tulln där kräftan justras röd i kastrulln

och dir Brunnsvikens bölja klar i vattrande vågor sig drar

Helt tunn i en nankins tröja snörd vår Ulla sitt intåg höll

tunnt lyft av sefiren halsduken rörd i viklande skrynklor föll

Dess front sågs ej i bucklor mer sprid och Nymphens kortel knappad i vid

ej vådligt mer i ögat stack och skon bar nu ingen vit klack

Nu började tummlarn gå ikring och Mollberg han damp av stoln

vår Nymph med sin arm och blixtrande ring slog tallstrunten ut på kjoln

Herdinnan trumf i bordet hon slog och tjorteln över axlarna drog

och mor på Torpet utan krus måst borja vårt herrskap sitt rus

På backen mot luckan hästen gul uppreser min man i skyn

så korg och blankarder, skenor och hjul med lossnade skrufvar fly

I eldad brunst han trengtar sin kos och frustar med en gnäggande nog

men Ulla kullstjälpt som en fru med Mollberg hon snarkar ännu   

För ackord & melodi se Fredmans Epistlar av Carl-Michael Bellman (finns på nätet om du inte vill/har råd att köpa boken).