Sommarens harlekin

Denna sång finns inte med på CD utgåvan av Höstsånger. Låten finns med i sånglistan men saknas på själva CD-n.

Sången skulle vara ha med men av olika anledningar blev den bara ett tryckfel på omslaget till CD utgåvan. Sången är heller inte slutmixad men jag tycker att den fungerar rätt bra ändå.

Sommarens Harlekin spelades in i Skara våren 1997 av Peter Samuelsson. Mer pålägg skulle ha gjorts men jag och mina musiker återvända aldrig och jag kan inte svara på varför?

Mitt samarbetet med Peter Samuelsson rann tyvärr ut i sanden.

Den här sången är för mig starkt förknippad med Vätterhall; en krog som ligger på Varamonstranden i Motala. Varamon är väl för de flesta mest känd för sommaren och som Europas största insjöbad. Sommar och sol i all ära, men Sommarens Harlekin handlar om hösten då Vättershall precis hade slagit igen dörrarna efter sommaren.

Jag har spelat en del där förr på Vättershall men idag är väl inte Vättershall riktigt vad det en gång var. Magin på torsdagarna, under sommaren då det alltid var band som spelade på scenen har liksom gått förlorad.

Jag antar att stället också har haft många nya ägare. Då jag var där ägdes Vättershall av mamman till en klasskompis till mig från gymnasiet.

Sången handlar om att motvilligt lägga sig till vila efter en hel sommar av äventyr, poesin tystnar och festens skratt har klingat ut...då är det läge att lyssna på den här sången.

                                               Sommarens Harlekin                    Text och musik: Mancan

Nu simmar det löv i vinden och landskapet fryser in

som stelnande färg på målarens duk

nu gråter clowner i mörkret för ingen kan höra dom nu

dom kan tvätta bort make upen för sommarn är slut

Hösten har stannat nomaden så rastlös i sitt stängsel-land

han har vandrat så långe, har glömt hur man tar rast

och snart andas November sin kyla och solens poet måste dö

se léendet kämpa men kvävs snart av snö

Sommarens harlekin förlorar färgerna i vinden

Sommarens harlekin du måste dö igen

Sommarens harlekin lägg dig till vila i höstlövens siden

ja, jag vet det är kallt men du kommer att vakna, kommer att vakna igen

Oh Herre Gud jag lever jag har klarat mig genom sommarens lust och lek

nån säger skål åt vilsenheten på vacklande ben

och jag känner hur Oktobers kalla sol skänker lugn i mitt rastlösa blod

Harlekin, du måste dö nu så jag kan få ro

Ett sista andetag döden tar min hand

Farväl till solen döden tar min hand

Sommarens harlekin tag nu farväl av det som glittrar i solen

säg adjö till alla stränder och alla själar du  mött

Sommarens harlekin det är förbi nu lägg hjärtat till vila

ja, för du kommer att blomma igen och få liv nästa gång din tid är här

nästa gång är passionen där, nästa gång vårens fåglar sjunger solen är här